Etikettarkiv: borgerliga

Piltavlor med ansikten och Facebook-grupper

För säkerhets skull är det väl bäst att börja med ett förtydligande: jag vet att det är skillnad på Facebook-grupper och att trycka upp pilkastningstavlor med ansikten på. Jo, jag vet.

Men jag får ändå en känsla av att det gamla Palme-hatet återuppstått i ny form. Det är visserligen skönt att det (än så länge) inte tagit sig uttryck i pilkastningstavlor, men likväl är det något som inte känns riktigt bra när anti-grupperna på Facebook börjar fyllas. Eller vad säger ni om de här exemplen ur gruppen ”Kan den här lyktstolpen få fler fans än Mona Sahlin?” (där ett antal borgerliga Örebro-politiker gått med – vilket de också stolt basunerat ut på sina sidor): ”haha fan vad najs, alla måste verkligen hata mona muslim ;D”. ”Shalin, Stahlin, Muslim, Sahlin gör mer skada än nytta.”

Och jämfört med dessa är ju följande en kommentar som – nästan – platsar i en helt normal debattartikel från en borgerlig politiker: ”Man kan säga som såhär. Lyktstolpar fyller en mycket viktig funktion i samhället. Jag är dock osäker på om Mona egentligen bidrar med något.”

Och en del inlägg är ju på samma nivå som en del påhopp på Birgitta Ohlsson förra veckan: ”ska jag vara ärlig så tror jag den här lyktstolpen skulle göra ett bättre jobb än mona sahlin i riksdagen. Varför? Lyktstolpen är en man!”

De där grupperna verkar liksom inte i första hand locka fram demokratiska aktivister som tror på respekt och allas rätt att säga sin mening. Eller vad sägs om följande exempel (denna gång från gruppen ”Vi som lämnar landet om Mona Sahlin vinner valet”): ”Större förrädare och självhatande människa finns inte. Tradition, kultur och Svenskhet existerar inte hos denna kvinna. Hon är den äckligaste människan i landet!”, ”Hon är en häxa!”, ”HON ÄR KOMPLETTTTTTT HJÄRNDÖD !”, ”hon e en tjuva djävul inget annat”, ”Klassföradare, svartfot”.

De flesta av de där grupperna verkar ha två saker gemensamt: 1. rättstavning står inte så högt i kurs, och 2. de har blivit arenor för sverigedemokrater och andra rasister. Rasisterna hetsar allt medan hyggliga borgerliga politiker ansluter sig till grupperna, försöker göra lama inlägg om att ”jag har inget emot invandring” och annat för att visa att de drar en ”tydlig gräns”. Nu hjälper inte det där gränssättande riktigt till, oavsett hur de markerar så dyker det upp nya begåvningar: ”Mona fucking Muslim kan gå i sjön” (ur gruppen ”Om Mona Sahlin blir statsminister emigrerar jag!” – som samlat ett antal ledande borgerliga politiker från Örebro).

Jag tror inte att de borgerliga politikerna går med i de där grupperna för att de känner ett djupt känt hat mot Mona Sahlin. Alltihop handlar självklart om partitaktik. De hoppas att antalet personer som går med i grupperna ska göra att ännu fler får syn på dem, så att ännu fler tittar på de borgerliga propaganda-filmerna mot Mona (ofta med ord-kombinationen ”Mona” och ”fifflar” för att alla ska hitta dem i sökmotorerna).

Medan man småskrattar åt att en del av grupperna har lite fyndiga namn (”Kan den här gamla grillen få fler fans än Lars Ohly?”) kan man behöva påminna sig om att tidskriften Contra var ganska spridd på 80-talet. Och att piltavlorna med Palmes ansikte inte alls väckte några kraftiga avståndstaganden.

Kanske är jag överkänslig. ”Riktig kärring” och ”Riktig subba” kanske är uttryck som vi bör vänja oss i den politiska debatten. Och visst är det skillnad på pilkastningstavlor och Facebook-grupper.

Men eftersom mina minnen från lördagen den 1 mars 1986 fortfarande är rätt klara och att jag får en klump i halsen bara jag tänker på den morgonen så skulle det kännas bättre om vi slapp den där typen av personangrepp. Pilkastningstavlor eller inte.

Det är fult att ljuga, Staffan

Alla vet att det är fult att ljuga. Därför tror jag självklart inte att kommunstyrelsens ordförande i Örebro, Staffan Werme (fp) vill ljuga för NAs journalister och för NAs läsare. Alltså måste hans uttalanden i dagens NA vara ett missförstånd, på något sätt.

Så här säger Staffan Werme i dagens NA angående det ”trettondagsfika” som, enligt Örebro kommuns annons i tidningen (sid23), arrangeras av ”Örebro kommuns politiska ledning”:

”Det är inte alls den politiska majoriteten som bjuder örebroarna till Rådhuset på en enkel fika. Nej, det är kommunledningen. Och det handlar inte om en politisk tillställning.”

Rent formellt är ”kommunledningen” i Örebro alla de politiker som leder kommunen, exempelvis hela Kommunstyrelsen. Och eftersom vare sig socialdemokrater eller vänsterpartister är välkomna på ”trettondagsfikat” så antar jag att Staffan Werme menar att ”kommunledningen” är hans kompisar i majoriteten. Men då är det ju faktiskt fråga om att ”den politiska majoriteten” bjuder på fika! Det innebär dels att hälften av örebroarna (de som inte röstade på Staffans högerkoalition) saknar representanter på det fika som ”alla” bjuds in till. Men Staffan Werme menade säkert något annat. Lite oklart vad, men på något sätt handlar det nog i alla fall om att vi socialdemokrater medvetet missförstår kommunstyrelsens ordförande (fp).

Senare i artikeln säger Staffan Werme, angående kostnaden: ”Kaffebjudningen uppskattar jag kostar max 3000 kronor, vilket man knappast kan säga vara dyrt.” Själva kaffet kostar säkert inte mer än 3000 kronor, men intresserade medborgare frågar sig nog: vad kostar annonsen (gissningsvis några tusen)? Vad kostar det i löner att låta personal vara på plats en helgdag? Men inte heller det svaret från Staffan Werme kan vara någon medveten lögn, det måste ju helt enkelt handla om ett räknefel.

Frågan lyftes av mig när jag för några dagar sedan läste i NA om trettondagsfikat (som blivit tradition sedan några år). Eftersom socialdemokraterna och vänsterpartiet vid upprepade tillfällen har hört sig för om detta arrangemang, utan att få några svar blev jag förvånad när kommunens informationschef Margareta Wall svarade så här på frågan: ”Kommer kommunen att göra något mer kring nyår för medborgarna?” svarar hon: ”Ja, den politiska majoriteten funderar på att ha en mottagning för allmänheten på Rådhuset under trettondagen och bjuda på kaffe.”

Därför ställde jag en så kallad ”enkel fråga” om trettondagsfikat. Jag ville veta om det var en mottagning ordnad av den ”politiska majoriteten” och om den kommunala förvaltningen eller den gemensamma kommunala budgeten i så fall använts till ett ”sådant partipolitiskt avgränsat arrangemang”.

Någon slags svar antar jag att Staffan Werme gett i dagens NA, men jag är inte helt säker på vad svaret är. Återstår nog att diskutera saken på nästa sammanträde med Kommunfullmäktige. Då tänker jag också lyfta den lite mer framåtsyftande frågan: om Örebro kommun efter höstens val styrs av socialdemokraterna, vänsterpartiet och (eventuellt) miljöpartiet; förväntar sig Staffan Werme och hans borgerliga kamrater att de att den nya majoriteten ska bete sig på samma sätt som de gör idag? Kommer de inte vilja vara med på exempelvis det trettondagsfika som de (mycket lovvärt) tagit initiativ till?

Ska bli spännande att höra vad Staffan Werme svarar på den frågan. Att han ger ett ärligt svar utgår jag från.